Recension: Jag är Solace - Siobhan down

Det enda som kan muntra upp Holly är minnena av mamma. Hon har fått nog av sin falska fosterfamilj, sin tråkiga skola och allt tjat om att skärpa till sig.

Men så hittar hon peruken och allt förändras. När hon bär det lysande askblonda hårsvallet är hon inte längre trista Holly, hon är Solace: den ohejdbara, smidiga, vasstungade partybruden som går rakt mot natthimlen med utsträckt tumme och cigg i handen och liftar till Irland för att hitta sin mamma.

Så börjar resan, med Solace som svassar och Holly som smyger genom England, genom minnena, och upptäcker sitt rätta jag.

Denna bok gick fort att läsa ut, väldigt lättläst trots sina 200 sidor och tunga ämne. Språket är vackert och författaren har en unik känsla att sätta orden på rätt känslor. Det var väldigt korta kapitel och hlea boken kändes väldigt "luftig" eller vad man ska säga. Behaglig att läsa.

Jag har aldrig varit i Solaces situation, och känner ingen i min omgivning heller som har varit det. Så jag inte förstå vad hon går igenom, men det gör att jag tänker att det finns flera flera tusentals barn och ungdomar som har det såhär. Boken lämnar en eftertanke och funderingar. Det är nyttigt att läsa sådant som ligger bortom än ens egen värld, och ökar ens förståelse. Vad böcker kan göra egentligen, vilken makt dem har.

Boken utspelar sig i nuet tillsammans med tillbakablickar, jag tycker om Hollys nya fosterfamilj, synd bara att hon inte ser det direkt utan måste rymma iväg först för att förstå det. Men jag förstår henne, att bli övergiven gång på gång gör det svårt att inse att det faktiskt finns några snälla människor trots allt.


Finns inte så mycket mer att säga om boken, den gick fort att läsa och var svår att lägga ifrån sig. Trots ett tungt ämne så var det en trevlig lässtund, men inget som jag kommer minnas om några månader. Men läsvärd är den!

Recension: Det är dags att inte freaka ut - Stephanie Tromly

Zoe flyttar från Brooklyn till River Heights, en trist håla längre norrut i delstaten New York. Hon är övertygad om att hennes liv är över, tråkigare än så här blir det inte. Så när en kille, som presenterar sig som Digby, dyker upp och bestämmer att de ska vara vänner gör hon inget större motstånd, trots att hon inte vet något om honom. Vem är han? Var bor han? Varför är han aldrig i skolan? Och, framför allt, varför lyckas han alltid övertala Zoe att hänga med på mer eller mindre olagliga och livsfarliga aktiviteter? 

Samtidigt är stämningen i stan skärrad efter att en ung tjej försvunnit under sommarlovet. Så småningom förstår Zoe att det är anledningen till att Digby kommit till stan. Han och hans familj bodde i River Heights tillsDigbys lillasyster försvann under liknande omständigheter. Han har bestämt sig för att ta reda på sanningen, och Zoe hänger på, trots att allt inom henne säger att det kommer gå illa.

Det är dags att inte freaka ut är en sån härlig bok, jag sträckläste den och kunde inte släppa den. Karaktärerna är långt ifrån perfekta, dom är verkligen speciella och det märks att författaren har jobbat mycket med dem. Zoe är en ganska typisk YA-tjej, och Digby...han är Digby. Sjukt irriterande men samtidigt så bryr han sig om Zoe och det var så härligt att läsa om hur de tjafsade och Zoe bara hängde på hans påhitt utan att inte riktigt fatta varför. Hon säger flera gånger till sig själv att hon inte ska följa med honom men ändå så gör hon det. Kanske lite naiv är hon allt, men jag hade nog också hängt på Digby om jag skulle träffa honom. Jag älskade att se hur de verkligen fattar tycke för varandra, men fokuset ligger inte där utan det är något som växer fram nästan i smyg under bokens gång.

Boken är verkligen en egen, den är skum, den är härlig, den bjuder på många överraskningar, den bjuder på vänskap som sätts på prov, den bjuder på hur det är att börja på en ny skola, den bjuder på hur det är att vara tonåring och ens föräldrar gör slut, den bjuder på en massa spänning. Det är liksom flera mysteriet i ett utan att man förstår det förns boken är slut. Ja, den bjuder på allt, och lite till. 

Den hör till en utav 2015:s bästa böcker enligt mig då den är så annorlunda och så himla himla himla fin och bra. Boken är även också en debut och jag måste säga att: vilken pangdebut! Jag vill läsa mer utav Stephanie Tromly. Opal, när kommer nästa bok? För att det kommer en fortsättning vet jag redan.

 

 Boken är fylld med fina meningar och citat. 

Sammanfattning: en otroligt bra bok, som innehåller vänskap, spänning, sorg, kärlek, familjedrama. Den är så himla knäpp och väldigt beroendeframkallade då det händer saker hela tiden som man inte vill missa.

Flora Wiström släpper en bok!

YEEEY!! Blev så glad imorse när jag loggade in på bloglovin och såg att Flora Wiström ska släppa en bok!! Flora bloggar på flora.metromode.se och är så grym på alla sätt och vis. Och nu ska hon ge ut en bok! Peppen alltså!

 Det är en skönlitterär historia för unga vuxna och den finns i butik september 2016. Jag är megataggad på detta alltså, eftersom allt som Flora skriver är guld.

Citat!

Veckans temainlägg är citat. Jag ska säga er, att jag när jag ser på film eller läser böcker så tänker jag aldrig på om det finns några tänkbara citat.

Men jag har en favoritbok som bara sprutar ur fina och betydelsefulla citat. Detta är min favoritbok alla gånger om och det är den enda bok som jag har läst 2 gånger. Jag läser aldrig om böcker, men den här...skulle jag kunna läsa minst 100 gånger om. Nu har det gått ett tag sedan jag läste den så det får bli en tredje omläsning snart.

Här nedanför är några citat ur den, boken är full av kärlek och sorg. Att Jandy Nelson kan skriva vackert är det ingen tvekan om. Ibland är det så sorgligt och fint att mitt hjärta liksom inte får tillräckligt med luft för att orka slå.

Alla borde läsa Himlen börjar här, för den är magiskt vackert.

Detta är ett sammarbete mellan mig, och dessa andra bloggare: http://frokentv.se, http://seriereflektioner.blogg.se, http://gillafilm.se/,  http://gothamalley.blogg.se. Kika in hos dom vettja! De skriver om samma sak som mig =)

Recension: Var är Audrey? - Sophie Kinsella

Jag heter Audrey, är fjorton år och har inte gått i skolan sedan i februari, eftersom det hände en grej där. En inte jättebra grej.

Jag har inte riktigt varit mig själv sedan dess och folk undrar vart jag har tagit vägen, men jag kommer inte tillbaka till skolan. Jag gåt inte helst nånstans, det kallas social fobi och det är en del av min diagnos.

Det här är boken om mig, min idiotiska hjärna och hur jag besegrade den. Med hjälp av bland annat ett par svarta solglasögon, en envis psykolog, en kille med världens finaste leende och jättemånga Caramel Frappuccions.

Att Sophie Kinsella är en favorit författare hos mig är ingen hemlighet, har slukat alla hennes tidigare böcker och fullständigt älskat dem. Hon får en att vrida sig utav skratt utan att det blir för mycket så att säga. Så när jag hörde att hon har skrivit en ungdomsbok så fick mitt Kinsella-hjärta att börja banka hårt. 

Något som jag älskade med den här boken var att Kinsella har blandat ett jobbigt ämne med humor. Men så kan man också se det som att författaren har valt att gå in på det jobbiga ämnet väldigt ytligt, men samtidigt är det ju Kinsella och hon är ju känd pga sina roliga karaktärer och böcker. Men jag tycker att bara det att ämnet tas upp är helt fantastiskt!
 

En sak som jag reagerade på var att det var en kille som gjorde Audrey "frisk"?? Eller så fort han kom in i hennes liv så började hon genast må mycket bättre? Visst, det är inget fel på Linus, jag gillade honom jättemycket men ser det verkligen ut så i verkligheten? Blir man frisk bara för man råkar bli kär? Jag kan mycket väl förstå att ens kärlek kan göra vardagen ljusare men att gå från jättesjuk till att våga prata med främlingar och fika på Starbucks är mest orimligt? Även om jag inte lider av socialt fobi eller panikattacker så förstår jag att man inte blir frisk över en vecka, utan att sådant här tar tiiiiiiiiiiid. Och var är grejen att läsaren aldrig får reda på vad som hände i skolan egentligen? Jag läste och läste och förväntade mig att jag som läsare skulle nångång få reda på vad som egentligen hände? Kändes som om författaren gjorde det lite väl enkelt för sig.

En karaktär som jag verkligen gillade var Audreys mamma, hon fick mig att skratta så jag nästan grät, och hennes krig mot Audreys storebror Frank om att han är spelberoende är riktigt roligt att följa. Och hur hon kontrollerar Audreys pappa också, stackars honom haha! Hade lätt läst en till bok om denna knäppa familj, för underhållningen. Jag älskade även hennes yngsta lillebror, påminner så mycket om min egna som är i samma ålder, alltså 4-åringar är bäst!

Språket är som i de flesta ungdomsböcker, vardagligt, lätt, välskrivna dialoger, rappt och med mycket fart i, ett språk som jag gillar när det kommer till ungdomsböcker. Den är lättsmält, rolig, underhållande, bjuder på härliga karaktärer och många gapskratt. Jag gillade den, men den hade även några brister som jag tror kan jaga iväg många läsare tyvärr.

Recension - Fangirl

Tvillinga Wren och Cath ska iväg på Collage och allt förändras när Wren säger att hon inte vill dela rum längre med Cath. Wren är den utåtriktade som gärna vill festa och träffa nya kompisar när Cath är den som vill läsa böcker eller skriva på sin Fan fiction om Simon Snow. Hon har planerat att lansera hela fan fictionen innan den riktiga boken kommer ut, men så möter hon Levi som aldrig lämnar henne ifred och så oroar hon sig för sin pappa som verkar aldrig äta eller gå utanför dörren. Och Wren då? Hon verkar ha tappat allt helt och vill inte ens längre följa med hem. 

Jag läste Eleanor & Park för några månader sedan och tyckte inte alls om den, jag och Eleanor var alldeles för olika för att det skulle klicka, men jag läste ändå ut den så därför hade jag lite lägre förväntingar på Fangirl än vad jag hade på Eleanor & Park. Men oj! Fangirl alltså, vilken pangbrabok! Den här boken var verkligen så så så så bra! 

För det första, så såg jag verkligen mig själv i Cath. Sådär nördig och väljer hellre att läsa eller skriva än att gå på fester. Men ändå så ville jag bara skrika till henne att det är inte farligt att för första gången sätta foten i matsalen eller att träffa nya människor, det gör en bara gott. Cath var en karaktär som jag älskade att läsa om, jag tyckte om att hon inte var så värst social eller någon hjälte utan bara en helt vanlig tjej som är osäker och älskar att skriva. En ovanlig karaktär men som ändå är vanlig. Jag kan förstå att många tjejer kommer känna igen sig i Cath och se upp till henne, inte för att hon är blyg eller osäker också utan för att hon har ett stort hjärta. 

Jag fastnade redan på första sidan och sedan var jag fast, jag tror tillochmed att jag läste ut den samma dag - så bra var den! Det var mycket dialoger och texten kändes liksom "luftig" vilket gjorde det skönt för ögat att läsa boken och ibland kändes det som om man hade läst 100 sidor fast egentligen bara 70 sidor. Och det beror nog på att Rainbow Rowell är en sån skicklig författare, hon vet precis vart hon ska skriva vad och inte. Vill definitivt läsa mer av henne i framtiden.

Men, det fanns något negativt med boken också. Varför fick vi läsa stycken som Cath har skrivit om Simon Snow? Jag hoppade över dessa stycken då jag hellre ville läsa om Cath och hennes liv, inte om Simon. Jag tyckte det förstörde lite och författaren hade kunnat hoppa över det. 

Relationen mellan Cath och Levi var verkligen nånting som det drogs ut på, kändes aldrig som om de skulle komma till fund med att de båda gillar varandra! Blir tokig på sånt, men samtidigt så fick vi se en vacker vänskap som utvecklades till något mer. Jag gillade också relationen mellan Cath och hennes pappa som verkar smått galen, så himla fint att läsa om dom två.

Summan av kardemumman: En otroligt fin och vacker bok, språket är perfekt, karaktärerna är perfekta, det är collage, och mycket nördighet. Är du en nörd av något slag så kommer du garanterat att gilla den här boken!

PS: skulle inte den här boken bli perfekt som en film eller miniserie?

Recension: Anna och den en franska kyssen

Anna har ett lyckligt liv i Atlanta. Hon har en lojal bästa kompis och är kär i sin arbetskamrat på biografen, som just har börjat återgälda hennes känslor. Därför blir hon inte alls förtjust när hennes pappa bestämmer sig för att skicka i väg henne till Paris för att hon ska gå sitt sista skolår där. Men trots att hon inte kan ett ord franska lär Anna känna en del coola nya personer, inklusive den snygge Étienne St. Clair, som snabbt blir hennes bästa vän.Tyvärr är han upptagen - och det kanske hon också är... Eller?Annas år i Paris, staden som brukar kallas »världens mest romantiska«, visar sig bli omtumlande, hjärtslitande och alldeles fantastiskt. Ett år som förändrar henne för alltid.

Jag har läst den fantastiska boken Anna och den franska kyssen skriven utav Stephanie Perkins. Och precis som Girl Online av Zoe Sugg så är det är en bok med väldigt mycket rosa moln och putttinuttigt - me love!! 

Anna och den franska kyssen är en romantisk bok med mycket kärlek, vänskap, paris, internat, underhållning, ja listan kan bli lång. För det första så älskade jag Anna, och kunde relatera väldigt mycket till henne. Jag skulle reagera exakt som hon i vissa situationer som henne och jag älskade att läsa om hennes filmnörderi. Jag tyckte det var extra roligt att hennes pappa var författare och skrev sliskiga tantsnusk-böcker haha!

Det jag trodde jag skulle fastna mest för innan jag började läsa boken var den hypade och omtalade St. Clair. Nja, vi fick inte riktigt ihop vi två. Jag vet inte vad som hände men jag tyckte mest han kändes jobbig och förstår inte alls vad alla pratar om att han är så underbar osv. Men så kan det vara, men blev boken sämre pga det? Absolut inte. Jag älskade boken trots en svag kille. Sedan har jag också lite svårt för killar i böcker när de inte vet vad de vill...

Mycket till hjälp för att göra boken så läsvärd var att den utspelade sig i Paris och på ett elevhem, jag ville bara släppa allt annat här hemma och dra till Paris och bo på ett internat. Författaren fick verkligen till det och det kändes som om jag också var i Paris när jag läste boken.

Den kanske inte skiljer sig mycket från andra chic-lit böcker men, är man som mig och älskar sådana här böcker så läs Anna och den franska kyssen. Den är supermysig och jag bara njöt när jag läste den.

Summan: Jag älskade den och vill läsa mer nu nu nu nu av Stephanie Perkins!!

Så mycket böcker - så lite tid

Ahhhh. Finns så många böcker jag vill läsa! Tiden räcker ju inte till???!

Måste läsa!

Åh titta vad jag hittade när jag surfade omkring!! Jag recenserade ju Girl online alldeles nyligen och skrev i min recension att jag bara måste läsa del 2 som kommer ut snart. Inte visste jag att det redan fanns ett omslag och en handling...Jupp, jag måste verkligen läsa den här boken. Den kommer ut den 20 oktober men på svenska så kommer den väl ut ungefär 1 år senare, jag får läsa den på engelska helt enkelt!

Handlingen: 

When Noah invites Penny on his European music tour, she can't wait to spend time with her rock-god-tastic boyfriend. But, between Noah's jam-packed schedule, less-than-welcoming bandmates and threatening messages from jealous fans, Penny wonders whether she's really cut out for life on tour. She can't help but miss her family, her best friend Elliot . . . and her blog, Girl Online.

Can Penny learn to balance life and love on the road, or will she lose everything in pursuit of the perfect summer?

Recension: Girl Onlinge - Zoe Sugg

Sextonåriga Penny har en hemlighet.

Under pseudonymen Girl Online, bloggar hon om vänskap, killar, sin galna familj och de panikångestattacker som har börjat ta över hennes liv efter en bilolycka. När en pinsam video med Penny börjar spridas på internet blir räddningen att åka med föräldrarna till New York några dagar. Där träffar hon Noah och blir blixtförälskad. Men när Penny åkt tillbaka till Brighton tornar missförstånden upp sig på båda sidor om Atlanten och ett bittert krig bryter ut på sociala medier...

Efter att ha läst ett gäng riktigt dåliga recensioner så var mina förhoppningar inte värst höga. Men jag dras till på tok för gulliga böcker där allt slutar lyckligt...så det kändes ändå givet att jag skulle läsa den här boken. Titta bara på omslaget, so cute. Jag har inget som helst emot att det är puttinuttigt och det alltid går bra för karaktärerna utan motgångar. 

Men jag kan förstå att varför inte folk gillade den här boken, språket var ja, inte helt på nivå. Men ändå så gillade jag dialogerna mellan alla karaktärer, de var rappa och roliga att läsa. Man sugs in i handlingen väldigt fort och blir genast fast i Penny, i alla fall jag blev det. Jag blev nästan ganska direkt fast i alla karaktärer som fanns med i boken, men Elliot var en karaktär som jag dock hade lite svårt för. Lite för mycket drama-queen över honom och så har jag svårt med kompisar i böcker till huvudkaraktären som är mest avundsjuka..

Den absolut roligaste delen i boken att läsa om när de var i New York! Jag älskade att läsa om när de var där, allt verkade så himla perfekt och tänk att få spendera julen där borta...Jag måste också säga att jag älskade läsa om twisten som kom på slutet, eller twist och twist men det var högst oväntat och det gjorde boken väldigt mycket bättre.

Jag tycker det är bra att Zoe tar upp mycket om panikångestattacker osv i boken eftersom det är ett sådant viktigt ämne att prata om, vad är då bättre att det dyker upp i en ungdomsbok som kommer läsas av x antal miljoner ungdomar? Har sett att många tyckte att det fick en för stor roll i boken men jag tyckte det var alldeles lagom och blev liksom inte bokens mittpunkt. 

Summan, jag gillade den här boken mycket och hade väldigt svårt att släppa taget om den, jag njöt varje sida. Jag tipsar den här boken till dig som är som mig, gillar när det är puttinuttigt och bara på rosa moln. Boken var över min förväntingar och jag kommer garanterat att läsa del 2 som kommer ut nu i höst. 

Läst a lot - 2 dagar

Nellons bokblogg var påväg in till en lässvacka men för att inte hamna i det hålet så har hon en Läs a lot - 2 dagar. Vilket innebär den här gången att utmaningen går ut på att läsa 2 böcker på 2 dagar. Den började inatt och håller på tills imorgon vid midnatt. 

Eftersom jag är så inne i en bra läsperiod så tänkte jag att jag också hakar på, mina två böcker som jag har valt ut hittar ni här nedanför. Min stora stökiga nya familj är en tun bok, medans Amandas gåta är en bok i det lite tjockare laget. Jag har redan läst 150 sidor i Amandas gåta, har varit borta hela dagen idag men nu är jag tillbaka hemma och ska krypa ner i soffan med en kopp te och läsa! =) Återkommer även imorgon kväll/natt om hur det har gått!

Höstens böcker del 1

Ja jag vet, sommaren är här och jag pratar redan om hösten. Men jag kan bara inte låta bli när förlagen släpper sina höstnyheter nu?! Och precis som jag tyckte att våren bjöd på många godbitar så bjuder hösten på dubblet så många! Speciellt Modernista, har sagt det sedan 2013 att de levererar alltid! Och de verkar veta vilka böcker de ska översätta eftersom jag skulle bara kunna läsa deras böcker...

 Först ut har vi Bonnier Carlsen.

Vill mest läsa Girl online





 Rabén och Sjögren

 Tycker att Rabén och Sjögren har en väldigt bra höstutgivning, vill läsa allihopa!





B.Wahlström

Sophie Kinsella är ett givet val att den boken ska bli läst, måste såklart också fortsätta på serien om Tom.

Gilla böcker

Tre nya författare som jag inte har hört talas om, kanske är de debutanter? Tokfina omslag iaf! Vill läsa allihop.

Alfabeta 

Vill mest läsa  Det glödande lövet och Snö kan brinna

Det var del 1 det! Får se när del 2 dyker upp, men som ni ser så finns det många godbitar att läsa i höst.

Recension: Hög press - Jesper Tillberg

Tom är fjorton år, halvitalienare och hans största intresse är fotboll. Han spelar med Enskede IK men tillbringar mest tid på bänken. Han är helt enkelt inte tillräckligt bra. Det vill säga – han är bra på att prata och tänka fotboll, men inte lika bra på att faktiskt spela. Och hans behov av att alltid säga vad han tycker uppskattas inte av tränaren. Samtidigt som allt skiter sig med fotbollslaget flyttar en italiensk familj till Toms kvarter. Dottern Giulietta är grym på fotboll och hennes pappa visar sig vara en riktig fotbolls- tränare från italienska ligan. Plötsligt får Tom användning för alla timmar han har lagt på att spela FIFA ..

Jag har länge väntat på att det ska komma ut en ny serie om fotboll för ungdomar. Det här är en riktig nördbok, för dig som älskar fotboll och har koll på alla spelare runtom i Europa kommer du älska den här boken, dessväre så kan det vara så att har du inte koll är den inte lika intressant. 

Läste en recension i någon tidning om den här boken där hen tog upp om att jämdställdheten i boken inte riktigt är okej, Tom kör med sin mamma och hans tjejkompis Linda. Det förekommer också mycket elaka ord och en liten nypa mobbning utav Toms tränare. Men jag som är insatt i den här världen kan säga såhär -  det ser ut. Det är verkligheten. Det förekommer mycket mobbning och jämdställdheten är åt skogen i fotbollsvärlden. Jag tycker på ett bra sätt så har Tillberg fått med det på ett bra sätt. Även om det här är verkligheten så får vi väl hoppas att det inte ser ut så där om ett par år. Dock så tycker jag att det var kul att det var en tjej som var bra på fotboll och inte en kille, det brukar ju oftast vara så.

Jag är själv fotbollstränare tycker att den här boken var dubbelt så rolig att läsa än när perspektivet kommer ifrån själva spelarna. Eftersom jag själv kan relatera mycket och så var det intressant att höra hur Tom tänker när det gäller spelarnas styrkor och svagheter. Folk glömmer ofta bort att det nästan alltid är tränaren bakom alla vinster och förluster, medgångar och motgångar. Jag hoppas att den här boken kan få mer tjejer att våga bli tränare! Det är himla kul och det behövs mer tjejtränare. 

Egentligen är boken rekomenderad till 12-15 åringar men även jag som är 19 år läste den gärna. Jag förstår om man är en van läsare i 14 års åldern så blir den nog för enkel. Sedan är språket väldigt lättläst, inga direkta miljöbeskrivngar och det är också väldiga korthuggna meningar, det är inte heller så speciellt nyansrikt. Så ja, man får testa själv att läsa den här boken och se om den passar eller inte. 

Summan av allt, läsvärd om man är som mig, superintresserad utav fotboll. Passar till både killar och tjejer, ovant att läsa om de teoretiska huvudorna, jag kommer rekomendera boken till mina fotbollskillar. 

Hög press är den första boken i en planerad serie, den andra boken heter Dödens grupp.