Recension: Månskensstranden - Nora Roberts

 Det är tidig morgon och den öde stranden är täckt av frost när Ripley Todd kommer ner till vattenbrynet. Morgonens löprunda är dagens bästa stund: soluppgången speglas i vattnet och sanden är orörd sånär som på hennes egna fotspår. Snart kommer ön att vakna till liv. Ripleys hjärta klappar för varje gata, gränd och vrå på Three Sisters Island. Hon har växt upp här och känner en tillhörighet till platsen och dess invånare som går långt utanför jobbet som polis.

När forskaren MacAllister Booke kommer till Three Sisters Island för att undersöka öns mystiska historia rubbas Ripleys lugna tillvaro. Motvilligt blir hon förälskad. Men innan Ripley och Mac kan drömma om en gemensam framtid måste de ta itu med det förflutna. Mörka krafter hotar Ripley och hennes vänner. Vad är det för hemligheter som döljer sig på Three Sisters Island?

Detta är den andra delen i Three Sisters Island, om ni vill läsa min recension på den första boken i serien så kan ni klicka HÄR. Jag var väldigt imponerad och mysfaktorn var hög när jag läste den första boken - likaså är det nu också! 

Som vanligt med Nora Roberts så är det fullfart hela tiden, vi står inte kvar och trampar på samma ställe hela tiden utan rör oss framåt med stora kliv - ibland lite för stora.  Från första sidan så fångar Roberts en och man kan inte sluta vända blad, precis som det ska vara alltså! 

Karaktärerna är något som Roberts alltid lyckas ibland, i det här fallet med. Även om jag inte fastnade helt för Ripley så är hon ändå trevlig att läsa om. Jag älskar hur tjurskallig och "pojk"ig hon är, när känslorna för Mac börjar smyga sig fram gör hon allt för att dom inte ska göra det, men misslyckas totalt. Det var trevligt och se hur hon blev mjukare och mer mänsklig ju mer kär hon blev i Mac. Mac i sin tur var ju  väldigt förtjusande och sådär gulligt nördig. 

När det kommer till magin så tycker jag att det nästan blev lite töntigt och första boken var mycket mer spännande, för där var magin ett naturligt inslag. Nu kändes det nästan lite platt och påtvingat, och blev inte alls bra. Men eftersom jag älskar karaktärerna och ön så kunde jag inte sluta läsa, det gjorde inget att magin fanns med. Jag vill så gärna besöka Mias bokhandel!!

Jag tycker fortfarande bäst om Nell som den första boken handlade om, den var sådär alldeles mysig och en riktig Nora Roberts-bok, men jag tror att Mias bok kommer bjuda på något extra. Detta var en bra mellanbok helt enkelt, inte dålig men inte heller världsbäst. Jag ser fram emot att få läsa den sista boken! 

Titel: Månskensstranden
Författare: Nora Roberts
Serie: Three Sister Island del 1
Antal Sidor: 331 sidor
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Recension: Att falla med snön - Sarah Morgan

En gång i tiden var julen Kayla Greens bästa tid på året. Numera är hon arbetsnarkoman och vill att högtiden ska vara över – så snabbt som möjligt! Så när plikten kallar henne till ett vintrigt Vermont är hon enbart tacksam över att slippa undan den tröttsamma julen.

Jackson O’Neil har lämnat ett blomstrande företag bakom sig för att återvända hem och rädda sin familjs skidresort. Nu när han har marknadsföringsgeniet Kayla till sin hjälp kommer de med all säkerhet att lyckas – och gnistorna som sprakar som nyårsfyrverkerier mellan dem är bara en extra bonus.

Kayla må vara en stjärna på sitt jobb, men hon är ute på djupt vatten när det gäller Jackson. Han får henne att längta efter den kärlek hon en gång drömde om, och det skrämmer henne. Finns det en chans att kvinnan som inte längre tror på julens budskap äntligen ska falla för dess magi

Detta är en typisk julia-bok, romantik och kärlek så det skriker om det.  Från sida 1 till sista sidan i boken. Det går inte att älska denna bok, är man som mig - svag för all dess kärlek så kommer du att älska denna bok lika mycket som jag.

Jag föll först för bröderna O'Neil och hela den familjen, jag älskar hur dom tar hand om varandra och man märker att dom älskar varandra mest av allt. Hur dom bråkar, gnabbas vid matbordet, bråkar om vem som ska ta hand om disken. Det är mycket kärlek i familjen, det märker man, men det finns ändå ett allvar - vem ska sköta skidanläggningen? Kommer de tvingas stänga ner hela anläggningen?

Det var också svårt att inte falla för hela miljön i boken - den utspelar ju sig på en skidort!!! Tänk dig: dom ligger framför en kamin(!!!!), dom kysser varandra under en gran ute i skogen, dom åker skidor och dricker varmchoklad. Alltså!!

Sammanfattning: Jag älskade den här boken. Direkt efter jag hade läst ut denna kunde jag inte släppa hela atmosfären i boken så jag högg in på bok 2 - Sommarregn som var MINST lika bra. Dessa böcker passar perfekt nu i sommar.

Recension på Sommarregn kommer nästa vecka!

Citat!

Veckans temainlägg är citat. Jag ska säga er, att jag när jag ser på film eller läser böcker så tänker jag aldrig på om det finns några tänkbara citat.

Men jag har en favoritbok som bara sprutar ur fina och betydelsefulla citat. Detta är min favoritbok alla gånger om och det är den enda bok som jag har läst 2 gånger. Jag läser aldrig om böcker, men den här...skulle jag kunna läsa minst 100 gånger om. Nu har det gått ett tag sedan jag läste den så det får bli en tredje omläsning snart.

Här nedanför är några citat ur den, boken är full av kärlek och sorg. Att Jandy Nelson kan skriva vackert är det ingen tvekan om. Ibland är det så sorgligt och fint att mitt hjärta liksom inte får tillräckligt med luft för att orka slå.

Alla borde läsa Himlen börjar här, för den är magiskt vackert.

Detta är ett sammarbete mellan mig, och dessa andra bloggare: http://frokentv.se, http://seriereflektioner.blogg.se, http://gillafilm.se/,  http://gothamalley.blogg.se. Kika in hos dom vettja! De skriver om samma sak som mig =)

Recension: Black Ice - Becca Fitpatrick

Ibland lägger man inte märke till faran förrän det är för sent ...Sjuttonåriga Britt Pfeiffer har hårdtränat inför en vandring i Klippiga bergen tillsammans med en tjejkompis. Men hon är helt oförberedd på att hennes ex plötsligt vill möta upp dem. Innan Britt hinner reda ut sina känslor, tvingar en snöstorm tjejerna att söka skydd i en ensligt belägen stuga. Där gömmer sig två snygga killar som visar sig vara på flykt undan polisen och det dröjer inte länge förrän semestern förvandlas till ett gisslandrama. Fast den ene kidnapparen Mason har en enorm dragningskraft och Britt blir förvirrad. Är han verkligen hennes fiende? I utbyte mot sitt liv går Britt med på att leda kidnapparna nerför bergssluttningen. Under den livsfarliga vandringen lägger hon märke till en rad isande tecken på att en seriemördare går lös bland bergen. En upptäckt som kan leda till att hon själv blir mördarens nästa offer.

Jag diggar Britt, jag tycker hon är cool och känns väldigt vanlig? Men köper inte riktigt det där om att hon blev dumpad av en kille och sen ligger hon i hårdträning för att ge sig ut och vandra, för att hon tror att han kommer tillbaka, stackars tjej. Men hon växer för varje sida som går och hon bevisar att hon är en modig tjej som tar egna beslut. Men hon gör även misstag, sådana som fick mig att sucka och stöna...Sedan har vi ju också Britts bästa kompis Korbie, som kan vara den mest egoistiska och själviska karaktär jag har stött på! Om jag hade varit i Britts skor så hade jag dumpat henne för länge sedan. Det är inte ofta som en huvudkaraktär har en bästa kompis som är rena pesten?! Oftast så brukar jag tycka om karaktärers bästisar. Jag tyckte att hela hennes familj var sådana himla jobbiga karaktärer!!!! Bara det att de skyllde allt på Britt och Korbie slutade prata med Britt eftersom det var hennes fel att de blev gisslan, pff.

Antingen är jag totalt dum i huvudet eller så....är jag bara dum. För jag kunde verkligen inte lista ut vem som var den skyldige?!?!? Har läst flera recensioner där recensenten nämner att boken var lite för förutsägbar, helt tvärtom vad jag kände när jag läste boken. När allt gick upp för Britt om hur det låg till så satt jag där med hakan ända ner till knäna. Det var riktigt spännande genom hela boken och jag blev sugen på att läsa mer thrillers, gärna sexiga sådana.

Black Ice är verkligen en bok som jag gillade, en utav de bättre jag har läst i år! Spänningen var på topp och jag drogs med i det mörka i boken. Jag tyckte att kärlekstwisten i boken höjde den ännu mer, jag gillade Mason redan från första början och trodde hela tiden att han var en bra kille. Jag blev så himla arg när Britt inte insåg det och gick rakt in i fällan. Tur att det slutade lyckligt.

Alltså, jag kan förstå att folk inte gillar den här boken men detta är en sån bok som jag älskar - jättemycket spänning, kärlek, en het kille, en timmerstuga ute i vildmarken. Kan säga att jag sträckläste denna, och när jag inte läste så kunde jag inte sluta tänka på den, alltid ett gott betyg.

Jag tyckte att denna var lite bättre än Hush-Hush serien faktiskt, Black Ice är lite mognare tycker jag och kul att Fitzpatrick kan skriva något annat änom smöriga änglar....Nu längtar jag efter att få läsa Ljug för mig som kommer ut på svenska snart, en till het thriller - ja tack!!