onsdag 11 mars 2015

Recension: bok. Flickan under jorden - Elly Griffiths

 Jag har läst Flickan under jorden skriven utav Elly Griffiths, det är den första delen i en serie och den kom ut 2011.  


Ruth Galloway är en kvinna som är i 40-års åldern och bor ungefär ute i vildmarken med sina två katter, Flint och Sparky. Hon jobbar som professor i arkeologi vid ett universitet i den engelska byn Norfolk. En dag dyker polisen upp och vill ha tag på Ruth, de har hört att hon är den bästa på gamla ben och vill därför ha hennes hjälp med ett ben som de har hittat i sumpmarken, poliskommissarien Nelson tror att det är Lucy Downey som försvann för ca 10 år sedan. Det visar sig vara ett ben från järnåldern men snart försvinner det en ny flicka i samma ålder som Lucy försvann i som sedan hittas mördad. Nelson berättar för Ruth att han har mottagit mystiska brev ända sedan Lucy försvann. 

Ju närmre sanningen de kommer desto mer hotfull blir utredningen och både Ruth och Nelson blir mer vaksamma över vilka relationer de har. 

Jag som inte vanligtvis brukar läsa deckare eller okej, jag läser aldrig deckare, fick nys om Elly Griffiths genom Beasbokylla där hennes böcker har fått väldigt bra recensioner och många goda lovord. Jag kände direkt att det här är en serie som skulle passa mig och min läs stil och rätt hade jag! 

För det första så flyter språket på väldigt bra, det är inga krusiduller och eftersom huvudpersonen Ruth är arkeolog så var jag orolig över att det skulle komma svåra begrepp och termer som jag som inte kan något om arkeologi inte skulle förstå. Så var inte fallet i den här boken, Elly har valt att skriva en deckare så att alla kan läsa den, även om läsaren kan jättemycket eller jättelite om arkeologi. Men jag blev fast i boken och det var för språket i boken fångar tag i läsaren direkt redan från början. Jag trodde också att det skulle bli för mycket ben och arkeologi och att det skulle göra så att jag skulle bli uttråkad, jag ska inte ljuga och säga att det tar ett litet tag innan det blir spännande men vägen dit är bra. Elly Griffiths har gjort att jag har blivit mer intresserad om gamla ben och vill lära mig mer, något annat som också förekommer mycket i boken är om skrönor, andar, järnåldern, och gudar. Vill lära mig mer!!

Elly Griffiths har också verkligen lyckas med miljöbeskrivningarna, för när jag läste boken så var det som om jag var på plats. Jag har min tydliga bild om hur Ruths hus ser ut, hur saltängarna ser ut och hur miljön i allmänhet ser ut. Snyggt gjort!

Karaktärerna är ju härliga, jag tycker Ruth känns så himla äkta. Hon är inte en superwoman och hon försöker inte att vara det heller, hon har sina brister men hon är duktig på sitt jobb och det tycker jag är häftigt. Harry Nelson känns som en typisk engelsk poliskommissarie och med sin torra humor. Nej, jag gillar dessa karaktärer jättemycket och sedan finns det andra bikaraktärer som gör boken ännu bättre.

Något som jag blev glatt överraskad över var att slutet var SÅ spännande! Fram till slutet så går boken ganska sakta i utredningen, de har inte ens någon misstänkt osv men sen i slutet bara PANG BOM. Skit spännande och det kryper i hela skinnet i en. Mega like på det!

Jag förstår inte varför jag väntade så länge med att läsa den här boken, ser fram emot att få läsa resten utav delarna och som tur är så finns det 5 böcker ute! Och vem vet, kanske läser jag fler deckare med tiden! 

Har ni läst något utav Elly Griffiths?

 
  Denna bok är mars månads spänningsbok.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar